zinil

Även om man vet om dem, och gör allt för att inte trilla dit.

Har under ett flertal år tagit ut mina känslor på mat. Ätit för mkt, mått dåligt, spytt osv.

De senaste åren har det hänt mer och mer sällan som tur är. Sist det hände kunde jag bara inse att det berodde på att jag inte mådde bra i förhållandet jag var i då.
Så är inte fallet nu. Jag trivs bra med livet, och vill absolut inte va med nån annan än min pojkvänn :)

Kanske därför det var längesen jag trillade dit oxå.

Men så nu... tja vad ska man säga. Mkt som rör sig i huvudet. Men varför ta itu med det? Istället kan man väl trycka i sig 0,5l glass, eller?
Men nu känner jag mig istället ännu mer värdelös. Ska försöka släta över detta med en promenad med vovven. Livet går ju vidare.

Kanske ska förklara lite va som hänt iaf. Vet inte om ni läst i aftonbladet igår om en kille i sthlm som blivit skjuten i magen. Det är en gammal klasskompis till mig. Vi var inte nära vänner eller så, men det är endå ett tragiskt sätt att bli av med livet på. Dessutom tillhörde mördaren samma kompiskrets, så till slut kanske det visar sig att jag vet vem han är oxå...

Sen all denna stress. Har suttit ner max 2min på jobbet idag. Det har varit fullt ös från början till slut. Man gör så gott man kan, men det känns inte som om man räcker till. Hinner ju inte svara i telefonen och det känns som om köerna bara blir längre och längre.
Sen kommer jag hem till vovven på rasten. Bara snabbt för att sen åka igen. Känner mig som världens hemskaste matte!

Men jag ska sluta klaga och gottgöra honom det nu. Vi ska ta en härlig kvällspromenad :)

Sorry om det blev gnälligt, men ibland måste jag bara få ur mig saker...