zinil

att det är såhär man ser ut. Att förändringar tar tid.

Ser jag tillbaka till hur jag såg ut för 10år sen så inser jag att det var sist jag hade den vikten jag skulle vilja ha (då tyckte jag givetvis att jag var på tok för tjock)
Sen kan man försöka minnas hur jag mådde. Ångest var vanligt, om jag tränade för lite... mindre än 7pass på en vecka var INTE ok. Stoppade jag fel saker i munnen eller även för mkt av rätt saker så ledde det oxå till ångest. Att stoppa fingrarna i halsen efter att ha ätit något för gott var vardag....

Så jag kanske får vara lite för rund, ta tag i träning och lägga den på en lagom nivå. Försöka äta rätt och lagom mkt. Inse att det finns bra och dåliga perioder. Just nu är jag inne i en svacka, har varit sjuk en längre tid och har inte lust till nåt. Men egentligen, jag kan ju ta tag i det sen.

Jag inser ju iaf att livet jag levde för 10år sen var fel och inte är nåt att eftersträva idag. (även om kroppen jag hade då är det :P) Men det får ta den tid det tar.

En vän och kollega frågade mig om jag inte borde ta tag i vikten snart för att må bättre, bli piggare och få bättre självförtroende. Visst borde jag det, men just nu fokuserar jag på att bli frisk. Samt att acceptera mig som jag är. Tjock eller smal så är det fortfarande jag.